En kollega frågade mig idag om det inte skulle bli lite tråkigt att flytta ändå. Precis som vid alla separationer och avsked svarade jag henne att det pendlar mellan längtan och vemod. Det finns så många minnen här. Tre år är en oerhört lång tid i Vampska mått. (eller ja, 2 år och 11 månader, för att vara exakt) Jag har aldrig arbetat på något ställe i mer än tre år. Mitt förra jobb arbetade jag på i exakt tre år, på dagen. I min favoritlägenhet bodde jag i 2 år och 11 månader. Tre år är även en hel högstadietid.
Ovan backe kommer jag att minnas mest av allt. Den har jag ramlat nedför mer än en gång. Rotbacken kallar vi den och många vykort har undertecknats ”från oss i Rotbacken”. När vi var nyinflyttade och vänner kom på besök dånade de alltid då de blev varse om att backen var tvungen att bestigas för att nå vår lägenhet. Efter klättrandet berättade jag att det fanns en annan väg, en asfalterad omväg. Den tog jag dock sällan för även om backen är ansträngande går det otroligt mycket snabbare att ta den än att gå runt. För bara något halvår sedan byggde de en trätrappa bredvid backen. Lite sorgligt ändå. Bye bye Rotis.
En sak som jag dock verkligen har saknat är festerna. I Norrköping anordnade vi relativt ofta sammanstrålningar. I denna lägenhet har vi endast haft ett riktigt galej, – inflyttningsfesten. Det känns inte riktigt motiverat att lura ut 20-30 personer i urskogen och med dåliga förbindelser så fort klockan slagit 23. Visserligen går tunnelbanan dygnet runt om helgerna, men till den är det över en km.
En sak jag verkligen har uppskattat med Farsta är naturen. Här, en snutt av Farsta gård.
Det finns tre riktigt bra badplatser med sandstrand och ett trivsamt promenadstråk längs med Magelungen. Ironiskt nog kommer de även att bygga ett liknande nere vid ”vår” badplats vid Hökarängsbadet, lagom tills vi nu flyttar.
Farsta strandbad, i närheten av Farsta gård och centrum. Här har det blivit en och annan öl i gröngräset.
Till de klart mindre angenäma sakerna med vårt boende hör den dånade tvättstugan, motorvägen nedanför Rotbacken som vi måste gå under för att komma till Farsta Centrum. Att bo här och ha tillgång till bil är säkert hur bra som helst, men utan varken det (eller körkort) är det ingen direkt hit. Jag kan inte ens räkna alla förseningar, inställda avgångar och stopp i kollektivtrafiken som jag har upplevt under dessa år. Vårt boende ligger bara 8 km söder om Stockholm city, men det upplevs oerhört mycket längre bort.
Farsta centrum är för övrigt en pärla. Om helgerna har de stora marknader på torget där man kan fynda både blommor, frukt och grönt för en bråkdel av priserna som butikerna tar. Frukten verkar dessutom inte vara besprutad och ruttnar förvisso på en vecka om man inte äter upp den. Hellre det än Lidl-äpplen dock. (som syrran köpte på ett besök här en gång och som varken förändrade färg eller form över ett kvartal senare!)
Sammanfattning:
Flytta till Farsta om du;
- Har bil eller bor supernära en tunnelbanehållplats- Gillar djur och natur
- Har ett reducerat behov av nöjen i den närmaste omgivningen. Farsta centrum stänger klockan 19 på vardagarna och såvida du inte roas av matvaror eller alkoholistpubar är det kört.
- Har eller funderar på att skaffa barn. Småbarnsfamiljer med hund dominerar åtminstone vårt närområde och det anordnas många aktiviteter och utflykter för dem. Dessutom samordnar familjerna hämtning och lämning på förskolorna så att de täcker upp för varandra, vilket såklart underlättar förortslogistiken.
Farväl Farsta!
Här är en länk till vårt nu tidigare kvarter i Farsta.
